Sitter och filar på vad jag ska säga på utbildningen imorn, ska hålla i ”Om Studentradion”-delen av Sänt var det här. Jag antar att jag just nu är någonstans mellan inventio- och dispositsiofasen (har man lånat tiotusentals kronor för att läsa retorik så måste man få slänga sig med obegripligheter, det är det minsta man kan begära tycker jag, det är inte som att utbildningen kommer leda till ett jobb!) och ganska nöjd med vad jag har producerat. Kom precis till ”talets” slutkläm (eller peroratio om man vill vara exkluderande) och började svamla om vilken kreativ kittel Studentradion är, eller åtminstone kan vara.
Sen slog det mig.
Om jag bara fick uppmuntra nya sändare till att göra en sak (förutom att betala medlemsavgiften….) så skulle det vara att låta kreativiteten och fantasin flöda. Det är en de saker som Studentradion är allra bäst på; att lämna utrymme åt individer som vill experimentera, som vill pröva okonventionella grepp eller som har galna programidéer. Jag blev själv förälskad i Studentradion när jag insåg att stationen tillviss del var en kreativ sandlåda och radiomediet var fritt, smidigt och oändligt spännande att jobba med.
Apropå galna programidéer så mer eller mindre lovade Fanny och Sigge mig (dom var inte helt nyktra, men väldigt övertygande) igår att dom skulle hänge sig åt ett träningsprogram i höst. Tanken var att båda får varsin personligtränare som tränar dom mot att; nå ett visst fysiskt mål samt spöa den andra i kampsport. Programmets klimax blir alltså en boxningsmatch eller liknande. Själva programmet handlar om hur det går med träningen, hinder och relationen till tränaren och sånt. Så jävla coolt! Visst det finns några hinder, som att vi måste övertyga två personer som vet något om träning att träna Sigge och Fanny, gratis, under en termin. Men jag tror att det är en petitess i sammanhanget. Det viktiga är ju att det kul och kommer bli bra radio!
(ja jag har gjort bilden själv. i paint. fuck you indesign)