Första dagen i vårat nya liv

Äntligen är det dags, sändningsstart! Från och med idag kommer sändarna återvända till radion och studion. Dom kommer ha redaktionsmöten, planera kommande termin, köpa sig en Cocodise och en Cola i kiosken, kanske hänga i myshörnan hela dagen och vara stressade över att dom inte pluggar. Ska bli riktigt kul att träffa alla igen, och det blir många välbekanta ansikten. Tablån är redan nu välfylld. Programchefen, Sigge, och programrådet får verkligen en schysst start på terminen. En en full tablå till jul är en given målsättningen.


Även om folk kommer att börja leta sig tillbaka hit har jag hittils idag endast haft en besökare, det är Gin&Tonic/Flogsta 752 62-Hannes. Han är inte bara den första sändaren som återvänder, han är också den första sändaren som tar en lur på soffan i redaktionen (en oskuld som Monrock-grabbarna annars brukar vara kvicka med att ta, usch det lät oanständigt, men ni förstår vad jag menar, sovliggaroskulden, lät inte bättre det heller...). Blev nästan sugen på att själv slumra till en stund, men kom sen på allt som måste göras idag.

Var inte helt beredd på att sändningsstart skulle innebära att en massa saker som andra borde fixa måste fixas av mig. Som t.ex. reklamblocken. Nu har vi ingen reklamchef så jag kan inte riktigt bli lack på någon, men lite smårsur generellt är jag ändå. Reklamblocken blir däremot riktigt schyssta, (tre företagsreklamer i blocken låter kanon), men en del trailers känns rätt gamla. Kom igen sändare kläm från nya alster!

Sömnlös i Svartbäcken

Har sovit dåligt under den gångna veckan. Till och med kvällar efter det att jag har tränat hårt eller krökat så har jag sovit dåligt (båda "metoderna" brukar annars resultera i lång, mörk och drömlös sömn). Men tillskillnad från när jag sov dåligt för något år sedan (i samband med retorik b för dom av er som var med på den tiden) så har jag inte svårt att somna. Istället så vaknar jag vid fem tiden, klarvaken, stressad och nynnandes meningslösheter. Efter att ha snurrat runt mellan lakanen tills jag har trasslat in mig eller väckt Jenny, inte sällan båda ock och samtidigt, så går jag upp, dricker mjölk, kissar och blänger på hallmattan. Vår tidningsutdelare är en slö jävel, DN kommer inte förrän halv sex. Oacceptabelt. Hur som helst så repetrar jag den här ritualen tills dess att jag blir trött och dum och somnar.

Att mina nyfunna sovproblem är arbetsrelaterade är uppenbart. De fanns inte förrän jag började radiojobba. Hur jag ska lösa problemen är oklar. Men jag fick ett bra tips av Hannes. Pessimistiska "to do-listor". Att hinna bli klar med något och gå hem med en känsla av tillfredsställelse. Ska pröva det nästa vecka. Hannes kan ju vara en slug typ. Sen skulle det hjälpa att lämna jobbet på jobbet också.

Ensamt, halvvägs till toppen

Att jobba nere på radion i augusti är lite som att jobba vid en vägstationer längs en slingrig bergsväg halvvägs upp för en öde bergstopp som kanske kallas för ”Dödstoppen” i något avlägset land där det finns ensamma vägstationer för turister som vill ta den slingriga bergsvägen till ”Dödstoppen”. Efter det att turisterna (ett ungt par som ännu inte har insett hur mycket resandet tär på deras relation) har passerat mig viskar dom upphetsat till varandra ”Vad gör han där?”, ”Vad finns det att göra när ingen annan är där?”. Jag hör dom inte, utan fortsätter göra det som man gör när man jobbar på en öde vägstation.

Turisterna på väg till min ”Dödstopp” har under de senaste veckorna primärt bestått av Studentradions socialansvarige Philip (som med tiden har kommit att mer vara en vikarierande alltiallo än en turist), ekonomiansvarig Stina och så några slumpmässiga besök av Tony och Sigge. Det är, med andra ord, fortfarande ganska ensamt men det finns gott om saker att göra. Jag jobbar hela dagarna och stryker/skriver konstant grejer från To do-listan, men när jag kommer hem har jag ingen aning om vad jag har gjort eller vad det var som tog sån tid. ”Skickat några mail och ringt några samtal”, säger jag till Jenny när hon frågar vad jag har gjort idag. Och det är precis det jag ska göra idag.