Vaccinerad och klar

Beslutade mig igår för att passa på att vaccinera mig när vaccinturnén stannade på Ekonomikum. Upplevde att intresset för skydd mot svininfluensan bland mina medarbetare var ljummet och förväntade mig därför en ganska modest kö då man slog upp portarna till antiH1N1-bodarna kl. 9 imorse. Jag hade fel. Det var ett misstag att tro att radiofolk skulle utgöra ett tvärsnitt av den svenska befolkningen som kan ligga till grund för ett antaganden (vilket antaganden som helst sannolikt). Efter två, nyligen avslutade, timmar av köande är jag nu vaccinerad, placeboyr och kaffesugen (garanterat inte placebo).

Fanny varnade mig för att bli vaccineras innan mötet med kommun Tomas kl. 14.00 idag. ”Du kommer vara febrig och trött eller sjövild och i svåra armsmärtor, vaccinera dig efter mötet istället”, vill inte tro att hon har rätt. Visst kommer jag känna av vaccinet, men det går mot en hård knockout i kampen mot mitt immunförsvar vilket har liknats vid klassiska monumentalbyggen som syftar till att hålla folk ute, som Kinesiska muren eller Hadrianusmur (byggdes av Romarna tvärs över England för att hålla kelterna borta från italienarnas badhus, akvedukter samt vägar som leder till Rom). Bakterier talar om mitt immunförsvar som sjöbusar i Bengalis hamn skrämt viskar om ondskans nemesis, den vandrande vålnaden, Fantomen. Han går inte att döda, går inte att besegra. Jag egentligen inte vaccinera mig, utan bara luta mig tillbaka och invänta H1N1:s förtvivlade kamp om min kropp. Lite som de scener i Frank Millers 300 där spartanerna vinner. Valde att vaccinera mig för andras skull, är ju stortsint och ödmjuk till min natur och vill ju inte sprida skiten vidare. Kontentan är att oavsett om jag vaccinerar mig eller ej så blev svininfluensan pwnad.