Författaren

De senaste veckorna har varit omtumlande. Jag förstod inte hur mycket det här jobbet och gemenskapen här har betytt för mig förrän det tog slut. Bajsmacka till lunch juni ut. Inte ens ett salladsblad eller en klick bostongurka kunde de bjuda på. Bara bajs och bröd.

Det har varit vemodigt att vara på radion och svårt att få något gjort, särskilt nu när avbefolkningen av Uppsala har nått sitt klimax. Saknar alla som brukade komma förbi. Evig tur att Johan Sahlin är sysslolös och inget bättre för sig än att hänga här.

En stark önskan att vara någon annanstans mötte min lutheransk arbetsmoral, den senare är en seg jävel som med argumentet ”det är viktigt att göra rätt för sig” släpade mig hemifrån och ner i den bruna kontorsstolen. Jag brukade betrakta den som en maktsymbol, undra om någon annan gör det? Maktens bruna plyschtron. Tänker mycket på sånt nu förtiden; förtroende, inflytande, makt. Men det är bara i fallet med min kontorsstol som jag sätter de orden i relation till möblemang.

Förutom en riktigt lyckad sommarkurs för gymnasieelever är det egentligen bara min överlämning till Fanny som jag har kvar att göra. Initialt gick skrivandet trögt men efter en halvtimme börjar texten flyta på. Sida upp och sida ner. Jag tacklar uppgiften amatörmässigt, utan någon egentlig plan eller struktur låter jag mina erfarenheter svämma ut över skärmen. Min grundtanke var att ta förrförra stationschefens (Emil Öberg) överlämning och bygga vidare på det. Den är pragmatisk och hjälpte mig handfast vid fler tillfällen under året som gått. Men den går inte att jobba med, jag har inget att tillföra, inte i det tonläget i alla fall. Istället skriver jag om ledarskap, föreningens potential och hur den bäst ska utnyttjas och om vikten av att bygga en stabil organisation. Kontinuitet är ledordet.

Funderar på ett starta en ny blogg. Det var ju rätt kul att skriva i den här, särskilt det som inte handlade om stadgar och styrdokument. Att småljuga om mina radiovänner och det vi gör här var faktiskt en höjdare. Förslag på bloggnamn? Det ska vara på svenska och gärna lite fyndigt. Vet inte vad den ska handla om. Men kanske som den här bloggen fast utan de seriösa bitarna.

Lutar åt buravmarang.blogspot.com. Jag vet inte vad en bur av maräng är, eller vad det innebär. Men det är konstigt. Det ju alltid något.

Inser efter en genomläsning att det verkar som att det är jättesynd om mig. Det är det inte. Men det är lite roligare att skriva målande om tristessen och sorgen än verklighetsförankrat.