SRS-helg i Uppsala

Niklas Michin Aristoy, Johan Jonsson, Katarina Emanuelsson och Fanny Person på brainstorming möte. (Foto Niklas Michin Aristoy)

Sergio Duchens, Niklas Norén och Gabriel Ledung, sluga och bakis. (Foto Niklas Michin Aristoy)

Åsa Karlsson (THSRadio), Anders Wigren (Radio AF), Emma Liedberg, Emil Öberg och Lars Niska. (Foto Niklas Michin Aristoy)

Ibland går det i ett. Som den tolvdagars arbetsvecka som jag är inne i just nu. Hela förra veckan var ett upplopp mot SRS-mötet som hölls i helgen, då kom studentradio folk från hela landet till Uppsala för att diskutera organisationens framtid och bonda (kröka). Inför det här spektaklet skulle det ordnas med sovplatser, mat till 20 pers skulle inhandlas och tillagas, festligheter skulle arrangeras och bord skulle bokas till Rockgasquen i lördags (måste ju visa utomsockens hur man festar i en riktig studentstad). Dagarna blev allt längre och intensivare desto närmare fredagen kom. I samma takt som arbetsbördan ökade sjönk mitt humör och tålamod till sällsynt låga nivåer. Jag hanterar stress hyfsat bra, tycker jag i alla fall. Istället för att låsa mentalt eller få spel så fokuserar jag på att få saker gjorda, fort och otrevligt. Under fredagens stressession hände dessutom något som annars hör till ovanligheten, pressen tog ut sin rätt fysiskt. En smärtsam stelhet kom krypande, den hade sitt ursprung i höger axel ungefär vid muskelfästet mot armen. Under lördagen inledde den sin emmigration, upp längs kappmuskel med siktet inställt på senorna strax nedanför skallen. Har aldrig haft nackspärr tidigare och har reagerade som folk som sällan har ont gör när de tillsist börjar må lite pyrt, jag gnällde. Orimligt mycket.

Men nog om mitt lidande (som förövrigt inte gått över än, tänker mig att den vill hålla i sig i en vecka, vilket måste motsvara en home run för sjukdomar och smärta). SRS-helgen blev riktigt lyckad, vi diskuterade framförallt statsbidragsansökan men också projektbidragsansökan. Slänger mig med en massa ord som låter seriösa och slutar med –ansökan, men sanningen är att det inte är särskilt krångligt. SRS är en paraplyorganisation som syftar till att föra samman Sveriges studentradiostationer och främja deras verksamhet. Att söka statsbidrag skulle innebära att SRS fick loss över en miljon kronor från Ungdomsstyrelsen, av den kakan skulle Studentradion 98,9 få kring 200 000 kr. Men för att kunna söka bidrag måste vi ha 1000 medlemmar inom SRS, det är därför som Studentradion 98,9 kör så hårt med att ragga stödmedlemmar och arrangera tävlingar. Det är därför som alla sändare måste hjälpa till och rekrytera sina vänner till Studentradion (att bli stödmedlem är gratis och något som du kan du bli via www.studentradion.com). Studentradion 98,9 kan verkligen utvecklas i och med det här bidraget, vi kan rusta upp Studio 1, köpa nya datorer, anställa en till person, utöka våra sändningstider, en massa schyssta grejer helt enkelt! Bidraget är vår framtid och alla medlemmar måste hjälpa till om vi ska lyckas!